Asien / Resa

Laos


Laos, eller Lao som det heter på laotiska, är ett av världens minst utvecklade länder. Hälften av landets 7 miljoner invånare lever kring Mekongfloden. Laos har den lägst befolkningstätheten i hela Sydostasien.

Efter att ha landat i Bangkok blir Laos vårt första land att besöka under vår backpackingresa 2016. Nattåget från Bangkok tar oss till staden Nong Khai som gränsar till Laos och huvudstaden Vientiane. Efter en halv dags stopp reser vi vidare med nattbuss, 21 mil norrut till staden Luang Prabang. Naturen i Laos är bedårande. Lugnet påminner om känslan när man kommer hem till Norrland efter en helg i Stockholm. Deras mackor och vårrullar är fantastiska. Det negativa är hur otroligt skräpigt det är överallt. Kontrasterna är stora mellan den storslagna naturen och dikena fulla av plats.

I Laos finns inga hastighetsskyltar. Vägarna är sämre än svenska skogsbilvägar. I nedförsbackarna finns skyltar med texten ”use low gear”. Chauffören lägger in ettans växel så alla dubbelvikta turister i baksätet ser ut som hackspättar. Längst vägkanterna leker småbarn och går betande getter. Utsikten från bilfönstret är magisk. Det höga bergen, hyddorna, djuren och bäckarna. Det slår mig hur lyckliga alla barnen verkar. De har ett helt annat uttryck än barnen hemma, bor i hyddor, utan wi-fi och rinnande vatten. De äger nästan ingenting men kanske äger dom det få saker man aldrig kan köpa för pengar.

 
 

MUNKVANDRING I GRYNINGEN

Klockan är halv sex på morgonen och man kan skymta att solen är på väg upp. Vi står mitt på Luang Prabangs huvudgata och ser hur trottoarerna fylls av människor. Munkvandringen har varit en tradition i Laos sedan 1300-talet. Tidigt varje morgon beger sig stadens alla munkar ut från sina kloster för att samla in dagsbehovet av mat. Många ur lokalbefolkningen går upp tidigt för att förbereda mat, som de sedan delar ut till munkarna.

Det ljusnar ytterligare lite, längst upp på gatan börjar ett långt led av orangeklädda munkar röra sig mot oss. Alla går barfota, med rakade huvuden och varsin tiggarskål hängandes över axeln. En mäktig syn. Munkarnas ålder varierar stort, de är allt från små pojkar till vuxna män. När munkarna närma sig knäböjer vi oss för att visa respekt. Det blir snabbt ljusare och munkarna fortsätter in på mindre gator innan det beger sig tillbaka till sina kloster.

På kvällen utforskar vi stadens nattmarknad. I en smal gränd finner vi mängder av olika matbufféer. I ett hav av färger och grilldoftande rök lyckas vi tränga ihop oss vid ett litet bord. För 15kr får vi äta så mycket vi orkar. Deras vårrullar med hackade jordnötter var något utöver det vanliga. Lite utanför Luang Prabang ligger vattenfallet Kuang Si Falls. En sagolik plats. Om ni någon gång får chansen att besök den, gör det!

 
 






Leave a reply


Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *








Recent Portfolios